Gammalt Godis från GGIK Hockey
Av Carlgustaf Gustafsson
Visste Du att………..

Det skrivs spaltkilometer om matcher och slutspel och allt däremellan.
Däremot inget om vad som hänt om bakgrunden, alltså hur det verkligen började.
En mycket kortfattad tillbakablick……..

Stig Nilsson ” Den gamle” hockeymålvakten i GGIK i slutet av 50-talet, skriver i boken
”Sveriges Hockeyhistoria” om ishockeyns födelse.

1885    - Bildades det första amatörhockeyförbundet
1893    - Spelade man första gången om Stanley Cup i Canada
1895    - Englands första ispalats med konstfrusen is på Palace Club i London
1907    - Började även internationella matcher i Centraleuropa
1907    - Bildades ett internationellt ishockeyförbund i Europa
1910    - Spelades första Europamästerskapet i Schweiz
1911    - Antogs de kanadensiska reglerna i Europa
1912    - Fick Canada den första konstisbanan i staden Victoria efter att ha spelat inomhus på naturis.
1917    - Startade NHL, endast Toronto hade konstfrusen is.


Året var 1920.
I Sverige startade allt 1920. Första världskriget 1914-1918 var slut och det internationella idrottandet kunde komma igång på allvar.
Internationella Olympiska kommittén enades om att förlägga 1920 års sommar-OS till Antwerpen i Belgien. (Vinter-OS fanns inte alls ännu.)
Den olympiska kommittén ville utöka de olympiska grenarna och kom överens om att förlägga starten av OS i ishockey till samma stad.
Antwerpen hade nämligen ett ispalats och varför inte ta chansen när möjligheten fanns.

Budskapet gick ut över världen att det gick att anmäla intresse till en olympisk turnering. Amerika och Canada, som spelat ishockey under många år,
ville naturligtvis sprida sporten och lade ved på brasan genom att skicka över två amerikaner för att förmå Sverige att deltaga…..

Den legendariske Anton Johansson på Fotbollförbundet, en man med stora och friska idéer, lovade Förbundet stöd till Ishockeyplanerna
trots att samma förbund även administrerade bandyn i Sverige.

Visst, Sverige skulle vara med. Sveriges Olympiska kommitté ordnade pengar.
Men det fanns några små hakar för deltagandet:

1.    Det fanns inte något ishockeylag
2.    Ingen enda hockeyrink
3.    Inget material, klubbor eller liknande
4.    Ingen is p.g.a. en tidig vår
5.    Inte en enda som spelat hockey

Nåväl, Förbundet samlade några av de bästa bandyspelarna från
Stockholms-Göta, Djurgården och Uppsalakamraterna

Amerikanarna hade med några klubbor och puckar och var dessutom villiga att ställa upp som tränare och ledare för svenska laget.
Eftersom det inte fanns någon is så fick puckträningen ske inomhus på ett trägolv i gamla anrika Stockholms Stadion under ett par veckor.

Allt skulle säkert ordna sig, för spelarna skulle få åka på is en hel vecka före OS, nere i Antwerpen.
Under träningsveckan tillstötte två svenska gossar, som faktiskt spelat ishockey, i Berlin, varav en från Gävle Hans Jacob Mattsson.

Tiden gick och OS-turneringen började. Sverige – Belgien 8-0, mot Frankrike vinst 4-0 och
Sverige var i final mot Canada.  Resultatet blev 12-1 till Canada !

Eftersom Sverige spelat final så blev det naturligtvis en andraplats i OS ?  Icke, sa nicke…..

För turneringen fortsatte med fler matcher och när alla spelat klart så fanns Sverige på fjärde plats.
Det fanns underliga regler även då !
Vi noterar också att i denna turnering fanns 7 man på isen i lagen.

Efter OS kom Amerikanska och Canadensiska tränare och även spelare till Europa och höjde utan tvekan nivån på hockeyn.

Ytterligare en egendomlig händelse:
Redan år 1921 fick Sverige stå som värd för EM, alltså Europamästerskapet.
I turneringen första, enda och sista match vann Sverige med 7-4 över Tjeckoslovakien.
Sverige blev Europamästare eftersom inga fler nationer deltog!

1922 bildades Svenska Ishockeyförbundet

1922 spelades första Svenska Mästerskapet och från detta år till 1956 var det enbart lag från Stockholm och Södertälje, som vunnit mästerskapet.

Fram till 1938 var Gävle och Gästrikland en helt vit fläck på ishockeykartan.


Stockholm/Södertälje-området dominerade ishockeyn totalt under åren 1922 till och med 1956.
Inte ett enda SM-tecken till lag utanför området under de första 35 åren...

Antalet SM-tecken 1922 - 1956:          
IK Göta, Sthlm   9 ggr  
Hammarby            8 ggr
Södertälje SK    6 ggr        
AIK              5 ggr
Djurgården       4 ggr


Från 1922 t.o.m. säsongen 51-52 spelades Svenska Mästerskapet, som en separat tävling.
Från 1952-53 utdelas SM-tecknen till seriesegrama i div. 1.
(Tre gånger under år 1922 till 1956 har tävlingen inställts.)

Betr. seriespel: Utöver de lag som vunnit SM fanns ytterligare sju Stockholmslag i högsta serien 1956.
Inte ett enda SM-tecken till lag utanför området under de första 35 åren .....
Betr. seriespel:
Utöver de lag som vunnit SM fanns ytterligare sju Stockholmslag i högsta serien:
Karlbergs BK, Tranebergs IF, Reymersholms IK, Matteuspojkarna,IK Sture, IK Hennes och Nacka SK.
Inte förrän säsongen 1937-38 kunde ett lag från landsorten slå sig in i högsta serien.
Laget var IFK Mariefred från Södermanland.
Men 1957 bröt alltså GGIK den SM-sviten!
Och det var så nära redan 1949 då laget faktiskt var mästare i 20 minuter.



1938-39  För Gävles del började ishockeyn med intresserat snack hösten 1938 då några ledare i olika föreningar träffades
Sixten Thulin, Strömsbro, var mycket entusiastisk och tillsammans med John Lindqvist och
Sture Lundén bildade dessa i januari 1939 en sektionsstyrelse och beslutade att en
försöksserie skulle genomföras.
Och det var givetvis bandyspelarna som fick den första kontakten med hockeyn.
Av de lag som inbjöds till den nystartade serien anmälde sig Huge, GSGF=Sportarna,
Strömsbro, IFK Gävle och Sandvikens IF.              Däremot inte GGIK   

Nu gick det fort .....
1939  22 januari        Vänskapsmatch i Sandviken:     Nacka mot IK Hennes, Sthlm               1-1
1939  26 januari    Vänskapsmatch i Sandviken:    Sandvikens IF – Gävlekombination    3-1
1939  31 januari    Seriepremiär på Kastvallen:    IK Huge – Strömsbro IF                  Hugevinst
1939   2 februari    Gävlepremiär på isbanan vid Södra Fältskärsgatan: GSGF- Strömsbro    3-1
Tyvärr kunde inte serien färdigspelats då våren kom alldeles för tidigt.
Men ishockeyn hade redan slagit igenom med dunder och brak i distriktet och följande säsong startade Gästrikeserien och då var GGIK med.
 
1939-1940
GGIK startade nu ett seniorlag, som spelade i den nystartade Gästrikeserien.
Serien delades in i tre divisioner. Brynäs vann slutspelet före Huge och Sandvikens IF.
GGIK gick till final, men fick stryk av Huge med 1-3.

1940-1941
I stort samma GGIK-lag, som föregående säsong. Gästrikeserien och DM blev sammanslagna till en turnering, med två divisioner.
Finalen vann Sandvikens IF över Brynäs.  Juniorserien vanns av Sandvikens IF.

1941-1942
Detta skulle kunnat bli GGIK:s första stora säsong, men inkallelser (det var krig då) och värvningar förstörde planeringen.
Klubben lyckades inte få ihop något seniorlag och avstod därför från seriespel.
Men!  Tre skolgrabbar från Gävle Läroverk. Arne Löhman., Lasse Söderbom och Kurt Cedervall samlade ihop och bildade ett juniorlag.
Även grabbar från Borgis kom med ex. målvakten Hans Isaksson.  Det blev en fullträff.
GGIK- Juniorerna vann alla sina matcher i gruppen med 19-1 i målskillnad.    
Och i finalspelet vann GGIK över Huge med 5-2 och utan tvekan var det här, som grunden lades till klubbens storhetstid.
Utrustningen var ett arv från seniorlaget och bestod av stickad tröja med påklistrade bokstäver.
Korta med inlägg av små masonitskivor, långa stickade strumpor, som fästes med strumpebands-hållare.
Egna bandyrör samt bandy-fingerhandskar.
Målvakten Isaksson hade dessutom bandy-benskydd.  På klubbsidan en stor tjock filtskiva för att skydda armarna, samt ett par vanliga handskar för utespelare.

1942-1943
Återigen en mycket mild vinter….. På grund därav ser DM-tabellen ganska underlig ut……  
Efter avslutad säsong visade sig att IFK Gävle spelat 5 matcher. GGIK, Huge och Gefle IF vardera
4 matcher medan Brynäs endast spelat en match……..    Men, jomenvisst… GGIK vann serien igen!  
I finalen, som spelades den 5 jan 1944, vann GGIK över Hue med 5-0.
Serien spelades mellan 26 jan. och 19 feb. 1943. Finalspelet ägde rum 5 jan. 1944.
4 Tabell:
GGIK      4   3   1   0    15 - 3     7 poäng
Huge      4   3   0   1     8 – 5    6 ”
IFK Gävle 5   1   1   3     9 – 9    3 ”
Gefle IF  4   1   0   3     3 – 13    2 ”  
Brynäs      1   0   0   1     0 – 5    0 ”

Första året för en ny, okänd spelare i GGIK: Hans Andreas Öberg från Hemlingby…..  

Laguppställning:
Hans Isaksson, Erik Eklund, Gunnar Wahlman, Kurt Larsson (Cedervall)
Lasse Söderblom, Hans ”Stöveln” Öberg, Åke Barrling, Arne Löhman och Ingvar Malmborg.
Seniorernas div-2-spel drabbades lika hårt av tövädret.
I stället för normal div-1-grupp fick gästrikarna bilda egen serie, som Brynäs vann.
Serien sköttes och administrerades helt genom sektionsstyrelsen.
Efter kvalseger med 3-2 mot Årsta IK på Stockholms Stadion (landets enda konstfrusna rink) var Brynäs klara för div1-spel….


Laguppställning:    
Hans Isaksson, Carlgustaf Gustafsson, Arne Löhman, Kurt Larsson, Lasse Söderblom, Hans Öberg, Sten Dahlström,
Harry Johansson  och Bengt Freyd

Serietabelltopp:    
GGIK      6   5   1   0    18 – 4    11 poäng
IFK Gävle 6   4   2   0    14 – 4    10  ”
Huge    6   3   1   2    10 – 6      7  ”
Hofors    6   2   2   2     11 – 8      6  ”

1943-1944    
GGIK-juniorerna var denna säsong minst lika överlägsna, som tidigare år.
Laget vann DM-serien efter endast en förlustpoäng och segrade även i Gävle-serien, helt utan poängförlust.
Gävleföreningarnas juniorserie vann GGIK med 8 =full poäng.
GGIK:s första ishockeyseniormålvakt Carl-Einar Åbom, senare Brynäs, var uttagen, som reserv i landslaget, som spelade en match mot Hammarby.

Avdelning kuriosa:
I en juniormatch mellan HUGE och GGIK visade domaren ut TRE Godis-spelare under samma minut.
Det fanns således endast två utespelare kvar på banan för GGIK:s del….  Och detta under en hel minut!  
Jo! Huge gjorde mål, men bara ett……  
Och Brynäs  åkte ur högsta serien efter en säsong. I stället flyttades Sandvikens IF upp till div.1 efter att ha segrat i div.2.

1944-1945  
Vad sägs om detta!!
GGIK spelade 5 matcher i juniorserien. 5 vinster och 30-2 i målkvot…

Juniorseriens tabell:    
GGIK       5   5    0   0    30 - 2    10  poäng
Hofors    5   4    0   1    11 -10      8   ”
Brynäs    5   2    0   3      8 - 18      4   ”
Huge     5   1    1   3    10 – 10      3   ”  
Strömsbro    5   1    1   3      6 – 12      3   ”  
Gefle IF    5   1    0   4       6 – 19      2   ”


Laguppställning:
Börje Skoog  (Mandell), Carlgustaf Gustafsson, Allan Widell,Kurt Larsson, Hans Öberg,
Sten Dahlström, och Weine Dahlbom



GGIK till högre serie? Vid underhandlingar mellan distriktets ishockeysektion och Svenska Ishockeyförbundet ang.
GGIK:s deltagande i högre serie än juniorserien. Deltagande i div.2 gick inte att realisera utan GGIK får i stället
spela i Hälsingeserien, div.3. Ursprungligen bestod serien av 4 lag. Warpen, Iggesund., Strand och Broberg samt nytillkomna GGIK.
Broberg drog dock tillbaka sitt lag då laget innehåller en del bandyspelare.
Detta eftersom bandylaget har stora chanser till en finalplats i SM…

GGIK siktade givetsvis inte så högt första säsongen i bättre sällskap. Medelåldern i laget drygt 18 år.
Spelet i div.3-serien gick också bra!   Fyra raka vinster räckte till serieseger.
I en match mot Warpen, vinst med 8-6. Gjorde Stöveln 7 mål.
I matchen Strand –GGIK, resultat 7-9, fixade Lasse Söderblom 6 mål!  De äldsta spelarna i GGIK,
gubbarna Hans Isaksson, Lasse Söderblom, Arne Löhman och Harry Johansson fick ju inte spela  i juniorserien men de var med i div-3-spelet.


Tabelltoppen div.3:    
GGIK    4    4    0   0    21 – 14    8  poäng  
Strand    4    1    1   2    22 – 21    3   ”   
Warpen    4    0    1   3    19 – 27    1   ”

Laguppställning seniorlaget:    Hans Isaksson, Carlgustaf Gustafsson, Arne Löhman, Kurt Larsson,Lasse Söderblom, Hans Öberg,
Sten Dahlström, Allan Widell och Erik Eklund.      

Till matchen mot Warpen i Bollnäs fick GGIK åka tåg, med omklädning och övernattning på hotell Allers.
En av våra backar, med begynnande påssjuka, såg ut som en Pelikan på halsen.
Under hemresan föll lagets hopbuntade klubbor ner från tåghyllan och rakt i huvudet på, ja just det!
De vänliga kamraterna sa något om att det var tur att klubborna hamnade på huvudet eller något liknande!

Avdelning kuriosa:
Under en vänskapsmatch i Gävle mot Brage. GGIK vann med 6-0 och Lasse Söderblom gjorde 3 mål,
varav ett långskott.  Detta måste vara fel för såvitt vi kommer ihåg har Lasse genom åren aldrig skjutit ett skott längre än 4 meter….
Genom div-3-vinsten uppflyttades GGIK till div. 2 där Brynäs och direkt nedflyttade Sandvikens IF skulle deltaga.
Första internationella ishockeymatchen i Gästrikland:     Gävle Stadslag – Helsingfors  8 – 5 och domare var Gösta Karlsson.
I en Stadsmatch mellan Gävle och Stockholm vann det senare med 2 – 8.

1945-1946
Hösten 1945 var debutåret för GGIK i div. 2, som var en ren Gästrikeserie.
Utöver GGIK spelade Huge, GIF, Strömsbro samt Brynäs och Sandvikens IF, som redan spelat ett år i Div.1.
Och det blev en knallhård serie……  Vi noterar att alla Gävlelagens matcher spelades på rinken Islandsplan.

Matchresultat:    
GGIK –Strömsbro 10 – 8 och  4 – 3  
GGIK -Brynäs     2 - 2 och  2 – 2   
GGIK -Gefle IF     8 – 4 och  2 – 6
GGIK -Huge    10 – 4 och  5 – 3  
GGIK -Sandvikens IF 5 – 5  och  5 – 5

Och Tabellen:    Sv.serien div.2  Gästrikegruppen
Brynäs         10   6   2   2    47 – 26    14
Sandv.IF        10   6   2   2    60 – 40 14
GGIK         10   5   4   1    54 – 41    14  
Huge         10   6   1   3    37 – 37    13  
Gefle IF     10   1   1   8    38 – 73     3     
Strömsbro    10   1   0   9    31 – 52     2

Lagledare:
Albin Sohlén
Laguupställning:
Hans Isaksson, Carlgustaf Gustafsson, Allan Widell, Kurt Larsson, Lasse Söderblom, Hans Öberg, Weine Dahlbom, Lasse Holmqvist och Erik Eklund.
 
Vid denna tid var domaren ensam på banan och måste då hinna med offside mål med mål, offside. mål, slagsmål, med mera.
Och domarkåren var ju, om inte till ålders höst. Åtminstone någon gång i slutet av augusti. Vissa hade lite svårt att hänga med ibland  men i stort var dom duktiga.


Avd. Kuriosa:
Strömsbro vann alltså en enda match:  Mot GGIK. Med 4 – 3 !!!!!!!!!

Utrustningen: Varför hade inte utespelarna ishockeyhandskar?
Jo det var så här att denna säsong fick målvakt Isaksson nya handskar och då blev hans gamla över!
På så vis fick backarna Widell och Gustafsson var sin handske men tyvärr räckte det inte till fler…
Och utrustningen i övrigt var dyr redan då!
Däremot hade alla spelarna fått motsvarigheten till dagens hjälmar, en tunn bomullskeps med en tjusig liten skärm.
(sådana hade alla riktiga ishockeyspelare) och den kepsen skulle skydda mot regn, snö,kyla och alla smällar från klubbor, motståndare och vid ex.sargkontakt.
Man kan väl säga att det gjorde den inte!!

Utespelarna hade således fortfarande bandy- eller vanliga fingerhandskar.
Och tänka sig, att denna utrustning handlar alltså om spel i div.2!!!!!
Några domare:
Gösta Karlsson, K-E Nordgren, Einar Nyström, Valter Sjögren, Sixten Tjulin, Erik Enström, Göran Larsson och Anton Wiklund Sandviken.
Domarnas utrustning bestod av: Skidmössa med öronlappar, trescoatliknande jacka med läderbälte,stor halsduk, fingerhandskar, golf-eller skidbyxor,
raggsockor och bandyskridskor…

Och apropå skridskor: Även målvakt Isaksson hade givetsgivs bandyrör.
Eftersom han räddade många puckar, som kom efter isen så blev skenorna ganska vinda och måsta riktas efter varje säsong.
Men han ville inte ha skridskorna slipade för ”då går det inte så bra att åka” sa han.
Vi vet fortfarande inte vad han menade!

Efter denna händelserika säsong fick laget vara med om sin första utlandsresa, till Oslo.
Två matcher spelades mot BK Frisk, vinst med 7-1 samt mot IF Templar (på Bislet) vinst med 10-1.
Vi ska komma ihåg att Norge hade krig till maj 1945 och hade inte många träningsmöjligheter.
Det var en verklig upplevelse för våra pojkar att komma till Holmenkollen. Att vara med om en föreställning på Nationaltheatret
vid Karl Johan sam att besöka Norges motsvarighet till Sveriges Radio.  Alla var inkvarterade i privatfamiljer!
Samtidigt, som vi var i Oslo provades elektrisk tidtagning vid slalomåkning första gången.
En kort sammanfattning av säsongen blir att ishockeyn är på stabil och snabb marsch framåt, inte minst på ungdomssidan.


1947-1948  Premiär i DIV.1
För att få en bakgrund till vad div.1-spelet skulle innebära bör man ha i
åtanke att de två serierna omfatta inte mindre än sju lag från Stockholm.
Två lag från Västerås samt Södertälje, Mora och GGIK.
Att  Hammarby vunnit seriemästerskapet 9 år i rad, var något att bita i..

GGIK spelade med samma lag, som föregående säsong plus en ny spelare, Einar Jansson, back från Strömsbro.


Laguppställning:
Hans Isaksson, Carlgustaf Gustafsson, Allan Widell, Einar Jansson, Kurt Larsson/Cedervall,  Lasse Söderblom, Hans Öberg,
Weine Dahlbom,Gunnar Söderblom och Erik Ekström.
Lagledare:
Albin Sohlén avgick efter säsongen slut efter väl förättat värv!

Försäsongsträningen fick spelarna själva ha ansvaret för i form av terränglöpning och gymnastik innan
vintern kom.   Dessutom hade laget i år klubb och målvaktsträning på Godtemplarträdgården på söder
(där konditori Lido numera ligger)
Masonitskivor lades på marken och där puckades och sköts i herrans höjd.
Mål-Isak hade all utrustning på utom skridskorna.

Den 2 november d.v.s ganska tidigt, fick laget vädra skridskorna på en lite tjärn, som frusit till i Jädraås.
Tåg till Ockelbo och sedan smalspårigt fram till tjärnen.
Ett lok, en vagn, en lokförare/eldare/kontuktör och stins i samma person.
Han hann med allt för tåget gick inte så fort, om man säger så.
Det ni, dagens ishockeyspelare!

Premiärmatchen: GGIK – Atlas Diesel 4 – 4.  (GGIK hade 3-2 åtta minuter från slutet)
Weine Dahlbom snitsade in första div.1-målet!

I Atlas spelade tre verkliga veteraner, nämligen ”Stickan” Andersson f.d. Hammarby.
”Rubbe” Carlsson och ”Ragge” Johansson. Dessa tre hade spelat hockey runt 20 år, per man!!

Matchen mot Atlas gick på Islandsplan med 1.726 personer. Inträde två kronor resp. en krona.

GGIK tog fyra raka vinster i bortamatcherna mot lagen från Stockholm.
Atlas Diesel, IK Göta, Nacka och Hammarby, var lagen.

Några resultat:    Nacka – GGIK        0-5
    Matteus-Pojkarna – GGIK    6-4
    GGIK – Västerås        6-7 och 4-4
    GGIK – Hammarby        1-5 och 2-1
    
I Hammarby spelade bl.a Chala Larsson, Gunnar Landelius, Rune Johansson, Hogge Nurmela,
Lulle Petterson, Hasse Hjelm och Åke ”Plutten” Andersson.

Red. Carlgustaf Gustafsson