GGIK HANDBOLL - HERRAR
Redaktör: Nils Frölander
1930 Bildas Svenska Handbollsförbundet och därefter kan man tala om ett genombrott för handbollen som tävlingsspel i Sverige.
1932 Instiftas det svenska mästerskapet i handboll och i den första SM-finalen besegrar Karlskronaflottan Stockholmsflottan. Först 1934/35 spelas den första allsvenska handbollsserien – en försöksserie med 6 lag. Sedan 1972 finns både herr-och damhandboll på OS-programmet och VM spelas vartannat år. För GGIK:s del börjar det hela med utomhusspel på somrarna i början av 1930-talet på Lillgården utanför Strömsbro mellan lag från de olika nykterhetslogerna
1933/34 Sker klubbens första seriestart i en försöksserie inom Gästrikland. Dessförinnan spelas en klubbmatch mot I 14:s IF den 9 april 1933. Även reservlagen möts. Enligt tidningsreferat var båda målvakterna och vänsterforward Lindberg mycket goda. 7 lag från Gävle och ett från Sandviken deltar i försöksserien, nämligen Brynäs IF, GGIK, GIF, GSGF, I 14:s IF, IFK, SBK och Sandvikens IF. Matcherna spelas i I 14:s gymnastiksal.
1934/35 Startas den första ”riktiga” serien i distriktet, Gestrikeserien klass 1, nu med 9 lag ,sedan KFUM Gävle tillkommit. GGIK ansluter sig till Svenska Handbollsförbundet och i november inköps 9 par byxor och 6 par skor (centerhalv ingick ej i ett handbollslag på den tiden) . GIF vinner seriespelet och GGIK blir 3:a. Brynäs vinner sedan distriktets första handbolls-DM. Alla matcher spelas i I 14:s gymnastiksal på Kungsbäck, den enda lokal i distriktet, som anses räcka till för matchspel. Således får även Sandvikens IF spela sina hemmamatcher i Gävle. Träna kan man dock göra i Murgårdsskolans gymnastiksal. I en rapport till Gestriklands Idrottsförbund från dess handbollssektion den 5/4 1935 redovisas ett publikgenomsnitt för de 144 matcherna med ca 200 åskådare per match. Publikrekord noterades för matcherna mellan Brynäs IF och Gefle IF med 855 och 897 betalande åskådare. Således en riktig rivstart för handbollen i Gästrikland. Man förvånas storligen över hur en publik på 897 personer kan rymmas i en gymnastiklokal utan egentliga publikutrymmen. ”Dom som var med” har berättat att stor del av publiken klängde i ribbstolarna för att få plats och det hände att åskådare i över-driven entusiasm släppte greppet och höjde armarna i en jubelgest när favoriterna gjort ett avgörande mål och följaktligen föll ner i golvet eller något mjukare på den nedanför sittande publiken.
1935/36 Samtliga lag spelar nu i Gestrikeserien div 3 och alla har nu också reservlag, som spelar i Gestrikeserien div 4. GGIK I blir 5:a i div 3 och GGIK II vinner div 4- serien. GIF blir både seriesegrare och DM- mästare och går efter kvalspel upp i division 2 som första handbollslag från Gästrikland. Regementets gymnastiksal används både som träningslokal och hemmaarena. Borgarskolans gymnastiksal är alltför upptagen för att kunna användas.
1936/37 Det första stora året för GGIK:s handboll. Seger i Gästrikeserien och avancemang till division 2 Östra Uppsvenskan. GGIK tar också sitt första handbolls-DM efter en klar finalseger mot SIF.
1937/38 Premiärmatch för GGIK i div 2 den 24/10 1937 i nya hemmaarenan, Nya Tennishallen, mot Köpings IS. GGIK vinst med 18-6 (Lindberg 8 mål). I serien deltar Västerås, Gefle IF, GGIK, Uppsala IF, Köpings IS och AUS Uppsala. Den 19/12-37 möts GGIK och GIF i det första lokalderbyt. Vinst för GGIK med 9-7 inför 500 åskådare i Tennishallen. De båda lagens storspelare, Westerberg i GGIK och Haglund i GIF, punktmarker varandra hela matchen och rör enligt tidningsreferat inte bollen någon enda gång under hela bataljen. (Ändå lyckades båda göra varsitt mål enligt matchprotokollet – hur det nu kan gå ihop).
Västerås vinner serien och kvalet till allsvenskan. GGIK slutar 4:a (GIF 3:a) och blir sedan tvåa i DM-serien efter GSGF, som har en fin säsong och vinner sin div 3-serie med avancemang till div 2 som belöning. SIF som blir tvåa i div III får följa GSGF upp i div II. GGIK spelar nu i ny klubbdräkt, röd tröja med vit krage och initialerna G G I K över bröstet samt vita byxor. Tidigare har klubben haft blå tröjor. Viktor Widells förslag om siffror på ryggen hade avslagits. GGIK:s fri idrottare tävlar i vit tröja och röda byxor. Den 19 november 1937 invigds Jernvallens idrottshall med två handbollsmatcher. SIF:s Bertil Ericsson, den så kallade danskdödaren (efter sina fyra mål mot Danmarks fotbollslandslag 1934), gör första målet i den nya hallen i öppningsmatchen mellan SIF II och GGIK II. Huvudmatchen spelas sedan mellan SIF I och I 14:s IF. Storvik som nu fått en egen hemmaarena kan också börja delta i seriespelet.
1938/39 Gävlelagens hemmamatcher spelas nu åter i I 14:s gymnastiksal. När nu också Sandvikens IF och GSGF avancerat till div 2 har distriktet fyra div 2-lag. GGIK slutar trea efter UIF och SIF. SIF slår GGIK i DM-finalen. Tillkomsten av hallarna i Sanviken och Storvik gör att nya lag tillkommer nämligen Sandvikens AIK, KFUM Sandviken, Örtakoloniens IF, Sandvikens GK och Storviks IF. I Gävle gör IK Huge denna säsong ett ettårigt inhopp i handbollsvärlden, men återgår sedan till bandyn, där man i stället blir Svenska mästare både 1939 och 1940.
1939/40 Ett framgångsrikt handbollsår för GGIK. Man vinner serien utan förlust. Lyckas dock inte i kvalet till allsvenskan. GGIK tar också sitt andra distriktsmästerskap efter finalseger mot Storviks IF med 21-5. Denna säsong finns hela fem gävlelag och ett sandvikslag med i div 2 nämligen GGIK, GSGF, SBK, Brynäs IF, GIF och SIF sedan Brynäs IF och Södra BK, som blev 1:a resp. 2:a i div 3 föregående säsong tagit klivet upp till tvåan. Nya Tennishallen vid Bergsgatan blir nu åter en säsong hemmaarena för gävlelagen. GIF och Södra BK slutade 5:a och 6:a och måste därför lämna div 2 för den här gången.
1940/41 Nu är I 14:s gymnastiksal åter gävlelagens hemmaarena . Gävlelagen får verkligen kämpa mot de urusla planförhållandena i staden. Nya Tennishallen utnyttjas nu i fortsättningen endast för tennis och regementets gymnastiksal har dåligt med publikutrymmen. Denna säsong är det Sandvikens IF:s tur att vinna div 2 Uppsvenskan före tvåan GGIK och få kvalspela till allsvenskan. Det lyckas inte heller för SIF att ta klivet upp i högsta divisionen. Men laget vinner DM-finalen mot GGIK med 6-4. Andra världskriget pågår för fullt och alla inkallelser gör att GGIK och flera andra lag nu får klara sig utan reservlag.
1941/42 Den framgångsrikaste säsongen i GGIK:s handbollshistoria. A-laget vinner div 2 men förlorar sitt andra kval till allsvenskan. Reservlaget vinner div 4 och juniorlaget vinner juniorserien. A-laget blir distriktsmästare för tredje gången efter finalseger mot GSGF med 19-6 ! GSGF vinner div 3 före IFK Gävle och går upp i div 2 (16 januari 1942 startar den första handbollsserien för damer i distriktet. GGIK deltar inte, utan endast de tre lagen IF Skade, IFK, Gävle och Sandvikens IF. GGIK tar upp damhandboll på sitt program först 1958.)
1942/43 GGIK placerar sig 2:a i div 2 efter SIF. SIF slår också GGIK i DM-finalen. Reservlaget blir 5:a i Gestrikeserien div 3. Hemmaarena är fortfarande I 14:s gymnastiksal och avsaknaden av en värdig matcharena är stor. Sandviken med förnämliga Jernvallen är på väg att överta herraväldet i distriktets handboll.
1943/44 Div 2 i Sverige består nu av två serier om vardera 10 lag. GGIK åter tvåa efter SIF. Reservlaget blir 3:a i Gestrikeserien div 3 och Örta (Örtakolonin) sensationsvinner DM-finalen mot GGIK med 9-6.
1944/45 Nu har ett Exercishus byggts invid Hälsinge Regemente och får användas för seriespel som ett provisorium till dess en riktig idrottshall byggs. I exercishuset finns möjlighet att ta in en smärrre publik, men däremot fattas särskilda omklädningsrum med sanitära anordningar. Hallen måste också tidvis tas i anspråk helt för militära ändamål. Ute i världen pågår ju fortfarande ett världskrig. Eftersom Gävlelagens väntan på en hall blir oändlig, blir provisoriet i stället ett permanent elände. Säsongen blir framgångsrik för GGIK som klart vinner div2 men därefter missar sitt tredje kval till allsvenskan på målskillnad efter seger hemma men förlust borta mot Västerås. GGIK blir för fjärde gången distriktsmästare efter en skön revansch i finalen mot Örta. Laget vinner också den årliga blixtturneringen. Brynäs vinner div 3 och GGIK:s reservlag vinner div 4 klart. Juniorerna blir 5:a och pojklaget sist i sina serier.
4
1945/46 GGIK blir tvåa i div 2 efter Uppsala. Storseger dock mot SIF i serien med 15-6. GGIK vinner PIX-pokalen för alltid genom seger i blixtturneringen.
1946/47 GGIK blir nu trea i div 2 som Lidingö vinner. (I vissa matcher deltar bl.a. ishockeystorheterna "Stöveln" Öberg och Hans Isaksson). GGIK vinner både inomhus-DM (det femte) efter finalseger mot SIF med 10-7 och det inofficiella utomhus-DM-et. Reservlaget blir 3:a i Gestrikeserien. GGIK har nu en livaktig yngre- och äldre juniorverksamhet.
1947/48 Handbollslaget får denna säsong ej träna på hemmaplan. För små utrymmen för publik bidrar också till ekonomiska svårigheter för handbollen. A-laget hamnar först på 8:e plats av 10 lag i div 2 norra. SIF blir seriesegrare och förlorar sitt fjärde kval till Allsvenskan. GGIK förlorar DM-finalen knappt mot SIF (6-7). Klubbens reservlag spelar i div 4. Dessutom har man ett äldre och ett yngre pojklag med i serierna.
1948/49 De urusla planförhållandena är den främsta orsaken till att GGIK nu tvingas dra sig ur div 2 och frivil-ligt flytta ner till div 3. Där blir det serieseger direkt. GGIK tar sitt sjätte inomhus-DM efter finalvinst mot Örta med 18-11. Laget gör en succéartad turné till Tyskland efter inbjudan från den tyska klubben Stjernan. Det blir 4 segrar och en förlust. I tysk press lovordas laget för den fina propaganda man gör för den svenska handbollen. Laget spelar under namnet SGU Gävle eftersom Svenska Handbollsförbundet förbjudit sina anslutna klubbar att spela mot tyska lag.
1949/50 GGIK tackar åter nej till spel i div 2 och blir nu tvåa i div 3 efter Örta, som går upp i div 2. I DM-finalen mot SIF blir det förlust med 11-17.
1950/51 Denna säsong blir inte helt lyckad. GGIK slutar som fyra av de sex lagen i div 3 Gestrikeserien, som vinns av SAIK. I DM som vinns av SIF får GGIK bronsmedaljerna.
1951/52 Efter en lyckad föryngring av laget blir GGIK tvåa i div 3på samma poäng som segraren Örta. Reservlaget får också en hedersam placering medan de äldre juniorerna blir sist av de tre lagen i sin serie.
1952/53 Det så kallade zonspelet som prövas i de lägre divisionerna samt de dåliga planförhållandena ställer till problem inte minst för GGIK, som nu blir 4:a av de 8 lagen i div 3. Reservlaget blir sist i div 4-serien, som nu bara har tre lag. Sandvikens goda planförhållanden ( Jernvallen) ger effekt. SIF vinner div 2 och blir också svenska juniormästare. SIF förlorar nu sitt sjätte kval till allsvenskan.
1953/54 GGIK slutar denna säsong 6:a i div 3, som nu minskat till 7 lag. Av Gästrikelagen spelar denna säsong SIF och SAIK i div 2 och GSGF, IFK Gävle och GGIK i div 3. SIF:s juniorlag blir svenska juniormästare för andra året i rad.
1954/55 GGIK:s A-lag blir nu 3:a i div 3 och yngre juniorlaget 4:a i sin serie. Klubben startar nu även med ett ungdomslag.
1955/56 IFK Gävle lägger ner sin handboll inför denna säsong och ”vår” div 3-serie har nu bara 5 lag. Sport-arna (GSGF) vinner serien och går upp i div 2. (I laget ingår bl.a. en blivande GGIK-ordförande!). GGIK blir 4:a. SAIK åker nu ur div 2 och ner i 3an.
1956/57 De dåliga planförhållandena börjar ta ut sin rätt i Gävle. GGIK blir nu sist i div3. Juniorlaget blir 3:a. GSGF blir 9:a i div 2 och får ta steget ner till div 3 igen. GGIK:s ishockey seglar däremot för förlig vind och blir Svenska Mästare i mars 1957.
1957/58 GGIK slutar som 5:a av de 7 lagen i div 3. Klubben har denna säsong inget reserv-eller juniorlag och frågan om handbollens vara eller inte vara i klubben diskuteras ett flertal gånger. För GSGF går det bättre. Man vinner serien och går upp en division igen. SAIK vinner junior-SM
1958/59 GGIK ställer inte upp med något lag i div 3 denna säsong utan startar endast med ett lag i reserv-lagsserien, som har 4 lag. Nu kan den nybyggda Praktiska realskolans gymnastiksal dessbättre användas för träning. SIF vinner div 2 och missar sedan sitt 6:e allsvenska kval. GSGF blir sist och åker ur.
1959/60 Nu startar GGIK igen med ett A-lag i div3 efter en säsongs uppehåll. Detta sedan klubben fått flera goda nyförvärv. Matcharenan, I 14:s exercishus ”Exhallen”, är fortfarande utan dusch-och tvätt-möjligheter. Ludvika vinner div 3 före GSGF. GGIK blir 4:a. Inga serier finns nu för juniorer eller pojklagsspelare i distriktet. GGIK startar damhandboll denna säsong i div 3 för damer. Efter säsongslutet sker I Sandviken stora saker. SIF:s och SAIK:s handbollssektioner beslutar vid ett möte den 20 maj 1960 att slå samman sina verksamheter. Bristande svårigheter att få fullt lag till matcherna och en sviktande ekonomi på grund av sjunkande publikintresse anges av bägge föreningarna som orsak till beslutet. En ny klubb bildas med namnet Sandvikens Handbollsklubb, SHK.
1960/61 Det nya laget SHK vinner direkt div 3 och DM. men klarar inte kvalet till div 2. GGIK blir 4:a och har nu också ställt ett juniorlag på fötter, som börjar så smått med att spela vänskapsmatcher.
1961/62 GGIK blir 7:a i div 3, som åter vinns av SHK och nu går laget upp i div 2. Inte heller denna säsong finns serier i distriktet för juniorer och pojkar. Matchlokaler med publikutrymmen saknas fortfarande. GGIK:s juniorlag får således fortsätta med att spela vänskapsmatcher.
1962/63 – 1971/72 deltar GGIK inte med något A-lag i de nationella handbollsserierna! Förslag om att starta i korp-serien under namnet SGU förekommer men förkastas. Gästrikland har nu endast två lag kvar herrhandbollens seriesystem, SHK i div 2 och GSGF i div 3.
1970/71 GGIK deltar med ett juniorlag i Gävlekorpens div 2 utom tävlan och vinner denna serie.
1971/72 Nu spelar GGIK- juniorerna i Korpens div 1, där de blir 3:a. Sedan vinner laget också Korpcupen efter finalseger mot SJ med 15-13.
1972/73 GGIK gör comeback i det nationella seriesystemet genom att starta med ett lag i div 4 Dalarna- Gästrikland (8 lag). Där placerar sig laget 3:a efter Norslund och GSGF. I GGIK:s Stjärnserie för pojkar spelar 8 lag.
1973/74 GGIK vinner nu div 4 och uppflyttas till div 3.
1974/75 GGIK blir sist i div 3 Mellansvenska Norra (10 lag) och åker ner i 4:an.
1975/76 Viktor ”Vicke” Videll, legendarisk GGIK-are, som spelade i A-laget redan under 1930-talet deltar nu som spelande tränare. Han gör 4 mål i premiärmatchen! Laget hamnar i mitten av div 4-serien. Det definitiva slutet för klubbens herrhandboll har nu närmat sig och efter denna säsong läggs GGIK:s herrhandboll ner. Spelarna rekommenderas att söka sig till GSGF för fortsatt handbollsspel. Klubbens damhandboll kämpar dock vidare i drygt 10 år.
SAMMANFATTNING
|
|
|
1933 |
Start i försöksserie |
1 år |
1934/35 – 1936/37 |
Div 3 |
3 år |
1937/38 – 1947/48 |
Div 2 |
11 år (drar sig ur frivilligt) |
1948/49 – 1957/58 |
Div 3 |
10 år |
1958/59 |
ej med i någon serie |
1 år |
1959/60 – 1961/62 |
Div 3 |
3 år |
1962/63 – 1971/72 |
inget A-lagsspel |
10 år |
1972/73 - 1973/74 |
Div 4 |
2 år |
1974/75 |
Div 3 |
1 år |
1975/76 |
Div 4 |
1 år |
Antal säsonger i |
div 2: |
11 |
” ” ” |
div 3: |
17 |
” ” ” |
div 4: |
3 |
” ” ” |
|
1 |
vilande verksamhet |
|
11 |
|
|
Summa 43 |
En förbannelse verkar ha vilat över gästrikehandbollen då det gäller kvalspel till handbollens högsta division, allsvenskan. Gävle GIK förlorade sina tre kval 1940,- 42 och -45. Sandvikens IF, SIF, förlorade sina sex kval 1941,- 43,- 44,- 48 och 1953 och -59. Sandvikens Handbollsklubb, SHK; förlorade fyra kval nämligen 1963, 1970, -71 och 1984. Alltså summa tretton ! missade kval till allsvenskan för Gästriklands herrhandboll. Men ett kvalspel lyckades i alla fall. Det var SHK, som stod för den bragden 1966 och därmed fick vår gästrikehandboll vistas i finrummet åtminstone under de två säsongerna 1966/67 och !967/68.
Nils Frölander
|