Historik kring GGIK-Banan – Nynäsgården – mm
(
Ett förmedlande av känslor, intryck, upplevelser, framtiden av undertecknad CL)

 

Godisbanan har inte legat på sin plats vid Nynäsgården jämt (nu finns den inte kvar alls).
1949 byggde GGIK:s medlemmar sin egen ishockeyplan på Borgarskolans grönområde d.v.s där Nynässkolan nu har sin högstadiebyggnad.Tidigare utnyttjades Islandsplan där Gävlehockeyns ishockey startades kring åren 1938-40.
Nu hade GGIK en egen hockeyplan med omklädningsrum i källaren av Borgis gymnastiklokal.
Tyvärr måste sarg och läktare demonteras under sommaren och förvarades tillfälligt vid Strömvallens Kastplan.Området blev nu fotbollsplan med fin och skön ogräsmatta till gagn för skolverksamheten och för GGIK:s fotbollsungdomar. Matcherna måste spelas på Näringens IP (motorkrossbana) innan Stigslunds Sportfält (Sätravallen) invigdes 1974.

 

Borgarskolan.  är förknippat med minnen från min sida. Det var här det började med GGIK. Spelade själv fotboll i Gefle IF och var junior 1959 då frågan kom från Kurt Gustafsson om att bli ledare. Ledare för mina gårdskamrater dessutom, som var några år yngre och som föranledde mitt besök denna kväll på Borgis. Bestämde mig rätt så snart och efter en tid lämnades Gefle IFs juniorlag för GGIKs A-lag.                        

 

Isstadion. 1956 blev Isstadion klar, Gävles första konstfrysta bana (Nynäs IP). GGIK flyttade sitt  A-lag från Borgis. Resultatet lät inte vänta på sig. GGIK Svenska Mästare redan första säsongen och året 1957.

 

Egen klubbstuga. 1958 började bygget av GGIK:s klubbstuga. Nynäsgårdens område, med tillhörande ishockeyplan.  Två skogsbaracker inköptes av Korsnäs AB för vardera 3000 kr. Efter demontering och transport till Nynäsgården började klubbens medlemmar bygga den egna klubbstugan i anslutning till  ishockey-sargen, som nu flyttades från den tillfälliga placeringen på Strömvallens kastplan.  Den 6 september 1959 kl.15.00 invigdes vår fina klubbstuga. Invigningstalet hölls av RF:s direktör Torsten Wiklund. GGIK erhåller 3000 kr från RIF till klubbhusbygget och 2000 kr för ishockeybanan.GGIK var en av få klubbar med egen klubblokal i Gävle.

 

Ungdomsverksamheten tog fart genom tillkomsten av klubbstugan.Klubbstugan blev en välbesökt samlingsplats för GGIK-ungdomarna varenda dag i veckan. Under Erik Olssons ledning skottade ungdomarna undan snön och spolade isen innan banan kunde tas i besittning. Många övernattningar gjordes i klubbstugan för att spola upp isen. Under loven var man mer på Godis än hemma. Föräldrarna kom med både mat och fika. Visserligen klagade grannarna lite grann när klubborna åkte fram mitt i natten men isen måste ju provas eftersom den låg så inbjudande. Fotboll. Ishockey och Friidrott var populära grenar, som tog fart under Kurt Gustafsson och Hans Milch ledning.

 

Fostrande samlingsplats. Vi kokade kaffe. Skramlade till fikabröd. Lyssnade till Radio Nord. Hur många gånger kaffet kokade över finns nog ingen räkning på. Efter tonerna från Radio Nord var alla spelsugna. Isen hade frusit och banan kunde tas i besittning med eller utan skridskor. Före A-lagsmatcherna på Isstadion spolades isen på GGIK-banan. Efter att ha tittat på matchen var alla spelsugna. Ibland blev det match utan skridskor. Halkigt och farligt, med jätteskoj. Sommartid plockades sargen bort för att målas och underhållas. Farsan gjorde ett storjobb med detta.

 

Vadå! Traktor!  Vi äldre kommer ju ihåg vintrarna på 60-talet. Men var det mer snö då än idag 2013? Kanske vi tycker det eftersom tillgång till maskinell hjälp var obefintlig. Att få hjälp av traktor var det bara att glömma. Minns hur vi gjorde en backe av trampad snö mot sargen, för att kunnamed snöslädar kunna köra undan snön för att senare kliva upp i samma hög och ytterligare kasta snön ändå längre bort. Det fanns ingen öppning i sargen. Men visst var mycket kallare längre perioder då. Var det töväder kunde det komma bruna bulor upp under isen. Det visade sig att vi lagt slangen på fel ställe mellan spolningarna (lite vatten på för att undvika förfrysning). Det är sjöbotten på hela Nynäsområdet varför vattnet ej gick ner i grunden utan lade sig, som ett täcke under isen och kom fram vid töväder.

 

Godisandan. Att GGIK:s ungdomar var en privilegierad skara var inte att ta miste på. Egen klubblokal och samlingsplats alla dagar i veckan och alla helger, där man uppfostrade varandra i principen en för alla, alla för en. Man städade, målade, snickrade och som sagt spolade och skottade ishockeybanan. Många ville vara med och en del, från andra klubbar var märkbart avundsjuka på GGIK med den sammanhållningen och med sin fina klubbstuga.

 

Tack till det ”GAMLA GARDET”. Nykterhetslokaler fanns. GGIK var medlem nr 567 i nykterhetsrörelsen, men tänka sig en idé om egen klubbstugainom idrotten var stort. Tack till Gotte Lindberg, Birger Lindbom, Berra Pettersson (Ekholm), Gunnar Wahlman, Nisse Lund, Erik Olsson och ett stort antal medlemmar.

 

Nynäsgården. I Nynäsgården hade GGIK tillgång till samlingsrum med tillhörande den stora prissamling GGIK skaffat sig genom åren. Prisskåpet kostade 1600 kr. 1968hade inte IOGT och NTO råd att driva gården längre och Gävle Kommun beslöt att GGIK 1969 skulle ta över Nynäsgården. Undertecknad anställs  1/8 – 31/12 1969. 700 tim á 10 kr/timme. Bengt Larsson får 500 kr för städning av Nynäsgården 1968. 1972 renoverades lokalerna att passa GGIK:s behov. Nu flyttar GGIK in på allvar med kansli och ungdomsverksamhet och tillika Ungdomsgård kvällstid.  Sommaren 1994 fick Nynäsgården en upprustning invändigt. Det skedde till  100% av egna ledare och spelare. Gävle Fritid bidrog med pengar till  färg. 1995 meddelade Gävle Fritid att GGIK:s hyra för Nynäsgården skulle höjas från 18 000 kr till 50 000 kr/år fr.o.m 1996.

 

Rust av GGIK-banan! 1979 var det dags att rusta ishockeybanan och klubbstugan. Sargen flyttades 10 m mot klubbstugan, Kommun ville åt mark till MAX hamburgare. Markplan höjdes c:a 1 meter med fyllnadsmassor från rivningar på Brynäs gm.Hildemar Anderssons försorg. Gösta Olsson fixade nytt plåttak på klubbstugan och en ny barrack intill, med omklädningsrum och dusch. Hans-Inge Lund ordnade med ny belysning. Uppgörelse med Televerket om stolpar till  belysning mot nyttjande av isbanan 1 timme i veckan. För att få ökad parkeringsplats fälldes 16 träd.Gävle Kommun bidrog med 50.000 kr och medlemmarna satte till c:a 350 arbetstimmar.Klubbstugan, blev nu enbart omklädningsrum och utrymmen för material, härjades av brand hösten 1980 och behovet av större och ändamålsenligare omklädningsbyggnad var ett måste.

 

Omklädningsbyggnad. 1981 har Nils Frölander kontakter med Kommun och byggstart för nya omklädningsrum sker under november. Ny byggnad med fyra nya omklädningsrummen och exp. i anslutning till GGIK-banan vid Nynäsgården blev klara under 1982. Ombyggnaden sker som ett kommunalt beredskapsarbete. Bygget blev lite av ett  fuskbygge eller okunskap.  Uttag för att spola banan saknades. Dålig passning på ytterdörrar.  Allt för varmt i byggnaden. Det var omöjligt att ställa in behaglig temperatur i omklädningsrummen.Ventilationen kollades flera gånger. Det visade sig till slut att fjärrvärmen kopplats fel. Inkommande blev utgående värme. Värmen gick alltså direkt ut till omklädningsrummen utan reglering. Regleringen skedde i Nynäsgårdens källare. Skönt ändå med fjärrvärme. Uppvärmningen av Nynäsgården skedde tidigare med olja. 2 st pannor, som slukade 70 liter per dygn.

 

Nynäsgården. Har fungerat i c:a 50 år, som GGIK:s sambandscentral, även om det finns klubbar, som har elegantare lokaler tvivlar man på om det fanns några, som haft lika god stämning. Det var en ständig ström av människor, som tittade in när de hade vägarna förbi om dagarna, och många av dem inte ens GGIK:are men hade sitt hjärta i klubben. Nynäsgården representerar något, som egentligen inte finns längre, och mycket riktigt var Gävle Kommun ute efter att sätta punkt för verksamheten i huset. Marken behövs för annan verksamhet, och GGIK fick fortsätta på nåder från ett år till nästa. Idag vet vi att BIC brottsförebyggarna huserar i lokalerna. Gävle Kommun har tydliggjort skillnad på social verksamhet i samhället. GGIK:s genom tidernas ungdomsverksamhet har tydligen inte uppskattas eller glömts bort.

 

Framtiden. GGIK har nu sitt kansli med klubblokal i en nedsliten källarlokal i Valbogatan.  Målsättningen är att Gävle Kommun, som kompensation för förlusten av Nynäsgården, hjälper till att bygga förenings-lokaler i Nynäshallen, där ishockeyn och fotbollen har sin verksamhet.

 

 

Gävle i mars 2013 Curt Larsson

.

 

 

 

 

 

 

 

 

Historik kring GGIK-Banan – Nynäsgården – mm                     (Ett förmedlande av känslor, intryck, upplevelser, framtiden av undertecknad)

Godisbanan har inte legat på sin plats vid Nynäsgården.1953 byggde GGIK:s medlemmar sin egen ishockeyplan på Borgarskolans grönområde d.v.s där Nynässkolan nu har sin högstadiebyggnad.Tidigare utnyttjades Islandsplan där Gävlehockeyns ishockey startades kring åren 1938-40.              Nu hade GGIK en egen hockeyplan med omklädningsrum i källaren av Borgis gymnastiklokal.     Tyvärr måste sarg och läktare demonteras under sommaren och förvarades tillfälligt vid Strömvallens Kastplan.Området blev nu fotbollsplan med fin och skön ogräsmatta till gagn för skolverksamheten och för GGIK:s fotbollsungdomar. Matcherna måste spelas på Näringens IP (motorkrossbana) innan Stigslunds Sportfält (Sätravallen) invigdes 1974.

Borgarskolan.                                                                                                                                     är förknippat med minnen från min sida. Det var här det började med GGIK. Spelade själv fotboll i Gefle IF och var junior 1959 då frågan kom från Kurt Gustafsson om att bli ledare. Ledare för mina gårdskamrater dessutom, som var några år yngre och som föranledde mitt besök denna kväll på Borgis. Bestämde mig rätt så snart och efter en tid lämnades Gefle IFs juniorlag för GGIKs A-lag.                        

Isstadion.                                                                                                                                            1956 blev Isstadion klar, Gävles första konstfrysta bana (Nynäs IP). GGIK flyttade sitt  A-lag från Borgis. Resultatet lät inte vänta på sig. GGIK Svenska Mästare redan första säsongen och året 1957.

 

Egen klubbstuga.                                                                                                                                1958 började bygget av GGIK:s klubbstuga. Nynäsgårdens område, med tillhörande ishockeyplan.  Två skogsbaracker inköptes av Korsnäs AB för vardera 3000 kr. Efter demontering och transport till Nynäsgården började klubbens medlemmar bygga den egna klubbstugan i anslutning till  ishockey-sargen, som nu flyttades från den tillfälliga placeringen på Strömvallens kastplan.                                                     Den 6 september 1959 kl.15.00 invigdes vår fina klubbstuga. Invigningstalet hölls av RF:s direktör Torsten Wiklund. GGIK erhåller 3000 kr från RIF till klubbhusbygget och 2000 kr för ishockeybanan.GGIK var en av få klubbar med egen klubblokal i Gävle.

 

Ungdomsverksamheten tog fart genom tillkomsten av klubbstugan.Klubbstugan blev en välbesökt samlingsplats för GGIK-ungdomarna varenda dag i veckan.            Under Erik Olssons ledning skottade ungdomarna undan snön och spolade isen innan banan kunde tas i besittning. Många övernattningar gjordes i klubbstugan för att spola upp isen. Under loven var man mer på Godis än hemma. Föräldrarna kom med både mat och fika. Visserligen klagade grannarna lite grann när klubborna åkte fram mitt i natten men isen måste ju provas eftersom den låg så inbjudande. Fotboll. Ishockey och Friidrott var populära grenar, som tog fart under Kurt Gustafsson och Hans Milch ledning.

 

Fostrande samlingsplats.                                                                                                                     Vi kokade kaffe. Skramlade till fikabröd. Lyssnade till Radio Nord. Hur många gånger kaffet kokade över finns nog ingen räkning på. Efter tonerna från Radio Nord var alla spelsugna.                           Isen hade frusit och banan kunde tas i besittning med eller utan skridskor.                                         Före A-lagsmatcherna på Isstadion spolades isen på GGIK-banan. Efter att ha tittat på matchen var alla spelsugna. Ibland blev det match utan skridskor. Halkigt och farligt, med jätteskoj.                 Sommartid plockades sargen bort för att målas och underhållas. Farsan gjorde ett storjobb med detta.

Vadå! Traktor!  Vi äldre kommer ju ihåg vintrarna på 60-talet. Men var det mer snö då än idag 2013? Kanske vi tycker det eftersom tillgång till maskinell hjälp var obefintlig. Att få hjälp av traktor var det bara att glömma. Minns hur vi gjorde en backe av trampad snö mot sargen, för att kunnamed snöslädar kunna köra undan snön för att senare kliva upp i samma hög och ytterligare kasta snön ändå längre bort. Det fanns ingen öppning i sargen.                                         Men visst var mycket kallare längre perioder då. Var det töväder kunde det komma bruna bulor upp under isen. Det visade sig att vi lagt slangen på fel ställe mellan spolningarna (lite vatten på för att undvika förfrysning). Det är sjöbotten på hela Nynäsområdet varför vattnet ej gick ner i grunden utan lade sig, som ett täcke under isen och kom fram vid töväder.

Godisandan.                                                                                                                                           Att GGIK:s ungdomar var en privilegierad skara var inte att ta miste på. Egen klubblokal och samlingsplats alla dagar i veckan och alla helger, där man uppfostrade varandra i principen en för alla, alla för en. Man städade, målade, snickrade och som sagt spolade och skottade ishockeybanan. Många ville vara med och en del, från andra klubbar var märkbart avundsjuka på GGIK med den sammanhållningen och med sin fina klubbstuga.

Tack till det ”GAMLA GARDET”.                                                                                                 Nykterhetslokaler fanns. GGIK var medlem nr 567 i nykterhetsrörelsen, men tänka sig en idé om egen klubbstugainom idrotten var stort. Tack till Gotte Lindberg, Birger Lindbom, Berra Pettersson (Ekholm), Gunnar Wahlman, Nisse Lund, Erik Olsson och ett stort antal medlemmar.

Nynäsgården.                                                                                                                               I Nynäsgården hade GGIK tillgång till samlingsrum med tillhörande den stora prissamling GGIK skaffat sig genom åren. Prisskåpet kostade 1600 kr. 1968hade inte IOGT och NTO råd att driva gården längre och Gävle Kommun beslöt att GGIK 1969 skulle ta över Nynäsgården. Undertecknad anställs  1/8 – 31/12 1969. 700 tim á 10 kr/timme. Bengt Larsson får 500 kr för städning av Nynäsgården 1968. 1972 renoverades lokalerna att passa GGIK:s behov. Nu flyttar GGIK in på allvar med kansli och ungdomsverksamhet och tillika Ungdomsgård kvällstid.  Sommaren 1994 fick Nynäsgården en upprustning invändigt. Det skedde till  100% av egna ledare och spelare. Gävle Fritid bidrog med pengar till  färg. 1995 meddelade Gävle Fritid att GGIK:s hyra för Nynäsgården skulle höjas från 18 000 kr till 50 000 kr/år fr.o.m 1996.

Rust av GGIK-banan! 1979 var det dags att rusta ishockeybanan och klubbstugan. Sargen flyttades 10 m mot klubbstugan, Kommun ville åt mark till MAX hamburgare. Markplan höjdes c:a 1 meter med fyllnadsmassor från rivningar på Brynäs gm.Hildemar Anderssons försorg. Gösta Olsson fixade nytt plåttak på klubbstugan och en ny barrack intill, med omklädningsrum och dusch. Hans-Inge Lund ordnade med ny belysning. Uppgörelse med Televerket om stolpar till  belysning mot nyttjande av isbanan 1 timme i veckan. För att få ökad parkeringsplats fälldes 16 träd.Gävle Kommun bidrog med 50.000 kr och medlemmarna satte till c:a 350 arbetstimmar.Klubbstugan, blev nu enbart omklädningsrum och utrymmen för material, härjades av brand hösten 1980 och behovet av större och ändamålsenligare omklädningsbyggnad var ett måste.

Omklädningsbyggnad.             1981 har Nils Frölander kontakter med Kommun och byggstart för nya omklädningsrum sker under november. Ny byggnad med fyra nya omklädningsrummen och exp. i anslutning till GGIK-banan vid Nynäsgården blev klara under 1982. Ombyggnaden sker som ett kommunalt beredskapsarbete. Bygget blev lite av ett  fuskbygge eller okunskap.  Uttag för att spola banan saknades. Dålig passning på ytterdörrar.  Allt för varmt i byggnaden. Det var omöjligt att ställa in behaglig temperatur i omklädningsrummen.Ventilationen kollades flera gånger. Det visade sig till slut att fjärrvärmen kopplats fel. Inkommande blev utgående värme. Värmen gick alltså direkt ut till omklädningsrummen utan reglering. Regleringen skedde i Nynäsgårdens källare. Skönt ändå med fjärrvärme. Uppvärmningen av Nynäsgården skedde tidigare med olja. 2 st pannor, som slukade 70 liter per dygn.

Nynäsgården.                                                                                                                               Har fungerat i c:a 50 år, som GGIK:s sambandscentral, även om det finns klubbar, som har elegantare lokaler tvivlar man på om det fanns några, som haft lika god stämning. Det var en ständig ström av människor, som tittade in när de hade vägarna förbi om dagarna, och många av dem inte ens GGIK:are men hade sitt hjärta i klubben.                                              Nynäsgården representerar något, som egentligen inte finns längre, och mycket riktigt var Gävle Kommun ute efter att sätta punkt för verksamheten i huset.            Marken behövs för annan verksamhet, och GGIK fick fortsätta på nåder från ett år till nästa.           Idag vet vi att BIC brottsförebyggarna huserar i lokalerna. Gävle Kommun har tydliggjort skillnad på social verksamhet i samhället. GGIK:s genom tidernas ungdomsverksamhet har tydligen inte uppskattas eller glömts bort.

Framtiden.                                                                                                                                             GGIK har nu sitt kansli med klubblokal i en nedsliten källarlokal i Valbogatan.  Målsättningen är att Gävle Kommun, som kompensation för förlusten av Nynäsgården, hjälper till att bygga förenings-lokaler i Nynäshallen, där ishockeyn och fotbollen har sin verksamhet.

Gävle i mars 2013 Curt Larsson

.

 

 

 

 

 

 

 

Nyheter

Historia

Visste ni

54461474
Idag
Igår
Denna Vecka
Denna Månad
Totalt
14776
950
15726
233217
54461474

 
Share to Facebook Share to Twitter Share to Google